Lever livet
Nu då man har dränkt sina älskade sorger ett tag står man på bena igen, starkare
än någonsin! Jag VET att det kommer bli bättre i framtiden, det pirrar i min mage utav
lycka, jag kan inte förstå att vissa saker verkligen händer. Hur är det möjligt? Ja det va
väll det som va meningen med att flytta tillbaka hit, åh så galet glad! Och jag tänker inte
avslöja nått, få människor som vet vad jag pratar om helt enkelt :) Och så får det också bli!
MEN BRA DET KOMMER DET ATT BLI, bättre än man kunnat drömma om.
Oerhört stolt
Är så galet stolt över min son, går så himla bra för honom i skolan. Han sköter sig
verkligen och sitter still och lyssnar när fröken pratar. Mammas stolthet det! Mitt älskade
barn gör mig så fruktansvärt hel i hjärtat, vad hade jag varit utan dig Nemo?! Mamma älskar dig!
Annars så lever livet för fullt, jag mår bättre och bättre för varje dag! :) Blir bara små sne då det ska
kasstas skit hit och dit i denna byhåla, men vad kan man annars räkna med i denna stad. Har alltid
stått för vad jag tycker och tänker till personer, synd att andra inte har blivit uppfostrad på samma sätt.
Tur man har fina människor runt sig som vill lyssna på sanningen! Love you all!
Har införskaffat mig instagram, så är det nå fina bloggläsare jag har som känner
sig för att testa vilja bli min följare där så varsågod och adda mig på mikkanhellman.
I övrigt haft en riktigt bra kväll, och jag är så glad! Först så sover älskade Charlotte och
Enya över, sen fick ja ett otroligt bra samtal & sen awesomeness sms :) Galet bra!!!
Denna dag gick från botten till toppen på bara några få minuter. Åhhh! :)
Galet
Helt insane vad jag gått ner i vikt!
Livet är orättvist
En till person har lämnat jordelivet och jag beklagar verkligen med djup
sorg över det som hänt till er alla. Livet är fruktansvärt orättvist.
En annan kämpar med panikångest igen, slutade med min medicin då jag
blev tillsammans med Marcus. Och ja, för 1½ vecka sedan tog det slut mellan
han och mig, ett gemensamt beslut. Hans mående är inte alls bra och det var
just pgr av det de tog slut. Han är en otroligt fin människa innerst inne och jag
hoppas verkligen han finner lycka i framtiden.
Så nu står man än en gång ensam igen, funderar på vad livet ska ge mig, på vad
som kommer att hända. Ångesten är mer än enorm och ibland vet jag inte vart jag
ska hä mig. Men jag tar en dag i taget och lever för dagen, det bästa jag kan göra.
Hahahaha!
Okej om du inte vill skriva ut din blogg öppet då du kommenterar offentligt. Men
va fan, att leka anonym och att jag precis vet vem du är. Giiirrrrlll grow up!
vc
Fick tid på vc idag, ringde trots allt dit så dom iaf kan titta på fossingen. Så 14.30
ska det klämmas och kännas, blä :P Kommer nog inte va nå vidare roligt alls. Känns
bara små fucking drygt att man stukade den, eller ja det är väll alltid drygt. Tur är väll
ändå att man inte bröt den, då hade ja lagt mig ner och dött en stund tills det läkt ihop
igen, haha! :)
I övrigt så har jag lätt biffigare armar än Marcus ;) Eller hur? ;D
Hade biffigare armar än mitt x iallafall :) höhö!
ser då inte bättre ut
Är väll lika bra att ringa vc imorgon, kan nog hända att ja fått en spricka. Tog nyss
bort bandaget ja hade och är svullen som en gris än alltså. Gah, elaka fot! :( Tycker det
ser ut som att svullnaden blir värre och värre dessutom :(
Mikaela Klantig Hellman
Igår lyckades ja stuka foten rejält i trapphuset. Egentligen vet ja inte hur
jag lyckades då jag hade mina helt vanliga platta ballerina skor. Men ja klev
helt enkelt snett, REJÄLT snett. Galet ont!
Foten igår kväll
Foten idag
Tur man är en glad jävel ändå ;)
Ni gör mig glad
"Jag saknar Marcus då han är borta, och jag tycker om honom såhär mycket" samtidigt
som han sträcker ut armarna :) Min charmis <3
Sen har ja världens finaste man <3
Aldrig kallat oss normala
Unika & alldeles perfekta <3
.....
Jag och min fina syster på höger bild <3
Ni kommer bli förvånade!
Nu ska ni få höra nått helt konstigt, någonting annorlunda jag har bestämmt mig för.
Nått ja inte trodde skulle ske på flera år till minst. Helt galet! Jag har plockat ut min
ögonbrynspiercing, min septum & min earl. Jag känner för att dom står faktiskt inte
lika mycket för mig längre, min personlighet är mer än mina piercingar. Och ja känner
faktiskt att ja mår så jävla bra nu för tiden och varför ska jag då dölja mig bland en massa
skrot?! Och det roligaste är att ja faktiskt trivs utan dom också. Har den i läppen och den
i näsvingen kvar (och ja den i tungan, navlen & bröstvårtan, men dom syns ju inte.) Och ja
tycker dom räcker huuuur bra som helst! :) Och många verkar faktiskt gilla att jag ÄNTLIGEN
tog ut några av alla jag hade, höhöhö! :)
Jag älskar mig sj, min man & mitt barn!
Sweet dreams
